Pazza

Tänk att det ska krävas en släng feberfrossa för att få in ett inlägg på bloggen. Fan, det var ju inte så här som det var tänkt att rulla på. Men, jag ligger i min obäddade säng och så är det med det.

Jag kikade på Euro Talk för första gången på länge för en stund sen och njöt av förra veckans avsnitt med Borell, Kviborg och Malmqvist i soffan och fotöljen. Ett bra avsnitt som kröntes med en underbar anekdot om Balotelli, det fantastiska mysmongot Balotelli, under hans tid i Inter när Mourinho fortfarande styrde kosan. Balotelli kommer alltså in i omklädningsrummet inför en träning med laget med två skarpladdade pistoler och jag kan inte göra annat än att börja skratta.

I somras läste jag en tokskön krönika på svenskafans om Balotelli och alla galna upptåg den mannen haft för sig med allt från hans 50 000 i cash som han alltid hade med sig i handskfacket i bilen(bara för att han är rik, som grabben sa när polisen frågade ut honom) till att han kastade dartpilar mot ungdomsspelare.

Balotelli är inte klok för fem jävla öre men det är ju å andra sidan det som gör honom så förbannat rolig att följa. Jag har varit inne på det förut men det tål helt klart att upprepas; en stor dos av det som gör fotboll så underhållande är den oberäkneliga aspekten med allt från galna vändningar i slutet på matcher som i årets upplaga av franska supercupen till mongon som Balotelli och hans äventyr vid sidan om planen.

Ja, visst är det kul att se Barcelona spela fin fotboll och det går inte att låta bli att gilla reklamen med Iniesta och björnen men hur kul är det egentligen med fotbollens gulliga sida? Ge mig Cantonas karatespark ut i publiken, hans koncisa uttalande, "When the seagulls follow the trawler, it's because they think sardines will be thrown into the sea. Thank you very much.", på den efterföljande presskonferensen, Bellamy som nitar folk med en golfklubba, Ferguson som kastar hårtorkar på sina spelare, Bendtner med brallorna nere vid fotknölarna och  stämplingar på spelare som precis ska ta ett inkast.


I en sport som är så sjukt sammankopplad med starka känslor ska det inte bara vara gulligull. Det behövs skit för att spä på elden, hat som motpol till kärleken, idioti för att orka med svärmorsdrömmarna.


// The Don